............
Jag kommer ihåg en historia, som började några år tillbaka...
..Det var en kille och en tjej som råkade träffas genom vänner, lärde känna varandra och trivdes med sällskapet. Efter tag på en fest någonstans i höstens mörker, fann dom varandra. Eller mer hon lyckades få i honom lite mer sprit än i sig själv, och lyckades övertala honom att det var en bra idé att låna ut soffan till henne. På vägen hem lekte fingrar och blickar i smyg med varandra, det var ingen annan som såg. Det var ingen annan som kände spänningarna, och väl framme dröjde det inte lång stund förän fantasierna började bli verklighet. En försiktig kyss med blygsam smak, blickar som inte vågade mötas för att se den andras reaktion, en kyss till, kläder som ramlar av och händer som smeker. Det var någonting nytt, någonting spännande, något som verkligen fick fjärilarna i magen att flyga vilt. Natten blev morgon med baksmälla, lite små förrviringar och ännu flera blygsamma blickar. Hennes plan var egentligen en rolig kväll och sen vända ryggen åt ett annat håll och gå. Men det blev inte riktigt så, hon ville inte gå. Hon visste inte hur han kände eller vad han tänkte, han kanske till och med ångrade sig?! Men hon var alldelens för rädd för att höra sanningen för att ens våga tänka tanke på att fråga.
Dagarna gick och hon var fortfarande kvar, veckorna gick och hon stannade ännu kvar. Med underbart sex, på ett nytt sätt inte bara sex. Utan dom var ett, det var roligt och givande. Hon hade aldrig någonsin upplevt en så stark känsla inom sig, hon ville bara veta mer om honom, hon kunde inte få nog! Vänner, familj, nära och kära började ifråga sätta deras relation, det var ingen annan som var positiv till det dom hade börja inlett. Men kärleken var där och det fanns ingen i hela världen som hade kunnat få dom att sluta ses. Hon lärde honom ayy ya mod till sig och göra det som kändes rätt hans hjärta. Han lärde henne ett helt nytt sätt att tänka på, att se världen på.
Allt var bara underbart, ingenting kunde stoppa dom!
Visst med tiden blev det bråk, svartsjuka och åter bråk, men som alltid slutade i mer kärleksfulla kramar och omfamingar än någonsin. Dom flyttade ihop, trivdes bra men började komma in i rutiner och tog varandra förgivet. Hon blev med barn och läkarna upptäckte cancern, hela världen vändes upp och ner. Ingenting var som förut, man opererade henne och gav henne medecin. Sjukdomen gick att bota, den lilla pojken som kom till världen var det mest underbara dom båda två hade upplevt, men vad hände sen?! Vad hände med den underbara kärleken som lekte fram i vinden. Vad hände själen? Hur skulle man kunna bearbeta och hantera någonting sådant. Istället för att prata med varandra om allt och lite till så byttes allt mot tystnad och inre frustration. hur läker man såren efter någonting sådant här? ingen kunde svara och ju mer tiden gick det större blev tystnaden. Hon sov i sängen och han sov på soffan, hon sov på natten och han på dagen. Dom var så vilsna i sig själva och visste inte hur man skulle be om hjälp. eller om dom ens behövde hjälp. Tryggheten försvann och hon blev gravid igen, hon blev glad och han ville inte ha en till. En vacker dag kom otroheten och knackade på...Och nu finns ingen kärlek kvar utan bara två männsikor fyllda med hat och ett litet barn ensam kvar står. Mellan bråk och slagsmål, mellan hot och glåpord. Hur kunde så mycket kärlek bli så mycket hat? Vad hände? Snälla nån hjälp henne att förstå, hjälp henne upp till ytan igen och snälla hjälp henne att andas igen...
..Det var en kille och en tjej som råkade träffas genom vänner, lärde känna varandra och trivdes med sällskapet. Efter tag på en fest någonstans i höstens mörker, fann dom varandra. Eller mer hon lyckades få i honom lite mer sprit än i sig själv, och lyckades övertala honom att det var en bra idé att låna ut soffan till henne. På vägen hem lekte fingrar och blickar i smyg med varandra, det var ingen annan som såg. Det var ingen annan som kände spänningarna, och väl framme dröjde det inte lång stund förän fantasierna började bli verklighet. En försiktig kyss med blygsam smak, blickar som inte vågade mötas för att se den andras reaktion, en kyss till, kläder som ramlar av och händer som smeker. Det var någonting nytt, någonting spännande, något som verkligen fick fjärilarna i magen att flyga vilt. Natten blev morgon med baksmälla, lite små förrviringar och ännu flera blygsamma blickar. Hennes plan var egentligen en rolig kväll och sen vända ryggen åt ett annat håll och gå. Men det blev inte riktigt så, hon ville inte gå. Hon visste inte hur han kände eller vad han tänkte, han kanske till och med ångrade sig?! Men hon var alldelens för rädd för att höra sanningen för att ens våga tänka tanke på att fråga.
Dagarna gick och hon var fortfarande kvar, veckorna gick och hon stannade ännu kvar. Med underbart sex, på ett nytt sätt inte bara sex. Utan dom var ett, det var roligt och givande. Hon hade aldrig någonsin upplevt en så stark känsla inom sig, hon ville bara veta mer om honom, hon kunde inte få nog! Vänner, familj, nära och kära började ifråga sätta deras relation, det var ingen annan som var positiv till det dom hade börja inlett. Men kärleken var där och det fanns ingen i hela världen som hade kunnat få dom att sluta ses. Hon lärde honom ayy ya mod till sig och göra det som kändes rätt hans hjärta. Han lärde henne ett helt nytt sätt att tänka på, att se världen på.
Allt var bara underbart, ingenting kunde stoppa dom!
Visst med tiden blev det bråk, svartsjuka och åter bråk, men som alltid slutade i mer kärleksfulla kramar och omfamingar än någonsin. Dom flyttade ihop, trivdes bra men började komma in i rutiner och tog varandra förgivet. Hon blev med barn och läkarna upptäckte cancern, hela världen vändes upp och ner. Ingenting var som förut, man opererade henne och gav henne medecin. Sjukdomen gick att bota, den lilla pojken som kom till världen var det mest underbara dom båda två hade upplevt, men vad hände sen?! Vad hände med den underbara kärleken som lekte fram i vinden. Vad hände själen? Hur skulle man kunna bearbeta och hantera någonting sådant. Istället för att prata med varandra om allt och lite till så byttes allt mot tystnad och inre frustration. hur läker man såren efter någonting sådant här? ingen kunde svara och ju mer tiden gick det större blev tystnaden. Hon sov i sängen och han sov på soffan, hon sov på natten och han på dagen. Dom var så vilsna i sig själva och visste inte hur man skulle be om hjälp. eller om dom ens behövde hjälp. Tryggheten försvann och hon blev gravid igen, hon blev glad och han ville inte ha en till. En vacker dag kom otroheten och knackade på...Och nu finns ingen kärlek kvar utan bara två männsikor fyllda med hat och ett litet barn ensam kvar står. Mellan bråk och slagsmål, mellan hot och glåpord. Hur kunde så mycket kärlek bli så mycket hat? Vad hände? Snälla nån hjälp henne att förstå, hjälp henne upp till ytan igen och snälla hjälp henne att andas igen...
Kommentarer
Trackback
